Jag läste för ett tag sedan om Carpaccio - att detta ansågs vara lite halvperverst. I så fall är jag nog halvpervers. Jag älskar att äta Carpaccio på rå enormt tunnskivad oxfilé. Dock är jag lite mesig när det gäller att göra det hemma. Det är det där med bakterierna. Köttet ska tydligen frysas ett visst antal timmar/dygn för att de ska avdödas. Sedan har jag ingen skärmaskin och det anser jag att jag behöver för att få skivorna så tunna som jag önskar dem. Man ska kunna se genom skivorna när de ligger på tallriken.
När man nu är lite mesig så får det bli Carpaccio på lufttorkad skinka det funkar också alldeles utmärkt.
Carpaccio på lufttorkad skinka
4p
200 gr lufttorkad skinka
1 tunt skivad blekselleristjälk
3 msk olivolja
1 msk pressad citron
svartpeppar från kvarn
100 g riven parmesan
50 g ruccola
citronklyftor
Lägg skinka på ett stort fat. Fördela seller över köttet. Ringla olivolja och citronsaft över och peppra. Strö över parmesanosten. garnera med ruccola och citronklyftor.
2 kommentarer:
Jag har aldrig ätit carpaccio. Det finns hos många av oss, tror jag, ett inbyggt motstånd mot rått kött. Men jag skulle kunna tänka mig att göra carpaccio på tunt skivad laxöring som fått ligga i frysen ett par dagar.
Jag skulle kunna äta det också tror jag. Likadant där tror jag. Inte så förtjust i att laga det heller tror jag....just det råa.
Skicka en kommentar